det finns inte så många ord för mig just nu, de finns bara tankar om allt.
För det första skäms jag över mitt betende över mamma och pappa igår. Men jag mår inte bra, vilket dom säkert också förstår. Just nu vet jag inte om båda mina fötter står på jorden. Skolan e ingen hitt alls, och att Jimmy åker på fredag natt gör inte saken bättre. Jag vill inte att det ska bli helg. Att han åker, betyder en hel tomhet och jag tycker de e jätte jobbigt. Jag förstår om folk tycker jag e gnällig, men den killen e allt för mig och hur ska jag orka?
Vi bor i en fin lägenhet, har en massa drömmar. Vi ska resa men helt plötsligt ska han iväg. BLÖÖ.

Men iaf, allt rullar på. I helgen blev det tullstorp med mamma, pappa, syster björn och Jimmy. Mest av allt saknar jag att bråka med lillebror. Varför måste man bli vuxen? Jag om någon vill göra allt förutom att bli vuxen. Det känns tungt och man måste ta en massa beslut som bara kan dra någonstanns. Det finns inte en möjlighet i världen att man kan göra all bra och må bra. men jag vet att jag kan vara extremt kass ibland och trycker bara ner mig själv. Känns som det står en vägg framför mig och bakom mig, som klämmer mig mer och mer för varje dag. Jag vill bara gråta och tömma allt eler känna att min ork finns där.
Jag saknar det så myke när man var liten, med all släkten man leke ute utan att någon fanns i närhet och vänner och kille vad var det?

Nej, om jag forsätter skriva kommer jag nog bara fälla tårar och det vill jag inte i min ensamhet.

Puss&Kram